ERIC GUSTAV GRATE

ERIC GUSTAV GRATE
Skulptör, tecknare, målare och grafiker, Eric Gustav Grate, född Erikson den 14 augusti 1896 i Stockholm, död den 3 augusti 1983, Eric Grate var son till civilingenjör Georg Erikson och Hilma Erikson, född Bredberg samt far till Pontus Grate. Han gifte sig 1922 med Astri Nordgren och i ett andra äktenskap 1937 med Marianne Peyron.
Eric Grate studerade vid Kungliga konsthögskolan i Stockholm 1917-21 och gjorde därefter studieresor till Tyskland, framför allt München, och till Italien och Grekland. Han bodde i Paris 1924-33. Där hade han sällskap av andra svenska konstnärer som Nils Dardel, Isaac Grünewald, Sigrid Hjertén, Otto G. Carlsund och Otte Sköld. Åren 1941-51 var han professor vid Konstakademien, ledamot av Statens konstråd 1952-55 samt ledamot av Thielska galleriets styrelse från 1954.

Eric Grate har utfört ett flertal offentliga skulpturer i Sverige. Det mest uppmärksammade är verket Det entomologiska kvinnorovet vid entrén till Karolinska Institutet i Solna 1958.

” Jag måste tillstå och gör det med stor glädje att denna första kontakt med den stora grekiska skulpturen sådan jag upplevde den i Olympia blev för många år framåt av avgörande betydelse. Jag fick en känsla av att jag var tvungen att börja på ny kula i byggande av skulptur. Ompröva hela min inställning, Jag tror att det betydde ett reningsbad, ett klarläggande av de nödvändiga startpunkterna. „
— Eric Grate vid 78 års ålder om sin ungdoms studieresa till Grekland.

Offentliga verk i urval:
Bergslagsurnan gjutjärn 109 cm hög (1921-22), Allmänna vägen i Majorna i Göteborg. Urnan har tillverkats i en lång serie av Näfvekvarns bruk och finns på flera museer
Faunfigur (1923), Hotell Liseberg, Kryddgården, Heden, Göteborg
Statyer på Norra Kungstornet (1925), Kungsgatan i Stockholm
Fontän med dryad (1932), Örebro konserthus
Relief över ingången till Konsthallen i Falun (1936)
Folkvisan (1937), Bromma läroverk i Stockholm, Liseberg i Göteborg och Bäckängsgymnasiet i Borås
Årstiderna kalksten (1937-41), Rosenbad, Stockholm
Folket och tekniken del av relief chamotte-lera (1937), väggutsmyckning för världsutställningen i Paris år 1937, Runö kursgård, Åkersberga
De fyra vindarna fyra reliefer (1937-41), på Gunnar Asplunds tillbyggnad till Göteborgs rådhus
Predikstol i Nikolaikyrkan i Örebro (1939)
Humlan (1939), kalksten, utanför Örebro läns museum
Badet och Nereid två reliefer i terrakotta (1943), Badhuset i Trelleborg
Sommaren eller Ung man granit 224 cm hög (1944), Utmarksgatan i Lundby i Göteborg
Våren brons 125 cm hög (1944), Kaggeledstorget i Härlanda i Göteborg och Museiparken i Alingsås
Anadyomene (1947-52), Hudiksvall
Förvandlingarnas brunn granit (1943-55), Marabouparken i Sundbyberg
Navigare necesse est brons 1953, Rödabergsskolan, Stockholm
Liggande kvinna (ca 1954) brons i fontän, Torget, Västertorps centrum, Stockholm
Trädet (ca 1954) brons, Torget i Västertorps centrum, Stockholm
Två dansande (1955), Byttorpskolan i Borås
Vindarnas grotta (1960-71), på Fiskartorget utanför Sven Ahlboms Västerås stadshus
Monument över Yxman brons 3,5 m hög (uppsatt 1967), Rålambshovsparken på Kungsholmen i Stockholm. Replik i mindre format på Blockhusudden på Djurgården i Stockholmi samt i Europaparlamentet, Strasbourg
Gudinna vid hyperboreiskt hav granit i fontän 4 m lång (1949-56), Rådhustorget i Gävle.
Det entomologiska kvinnorovet brons (1956-58), Karolinska Institutet i Solna
Snäckfågel brons 255 cm hög (1960-61), Skånegatan-Engelbrektsgatan, utanför Hotell Opalen, Göteborg samt på Stora Torg i Eslöv
Silvatica brons, Esplanaden i Nässjö
Nike från Sant Andria brons 206 cm hög (1967-68), Södra Promenaden, utanför Stadsbiblioteket, i Norrköping
Vindarnas grotta (1960-1971), Fiskartorget i Västerås
Apoteus till Norrland (1970-71), relief i röd älvdalssandsten, Karlavägen 45 i Stockholm
Sparvguden (1972-73), Eric Grates park vid Stadshuset i Solna
Hjärtblad (1974), Landstingshuset i Kristianstad
Urnkvinna Daphne (1956-60), Diagnostiskt centrum UMAS, Malmö.

Bild: Trädet, Västertorp i Stockholm.


Mer info om ERIC GUSTAV GRATE»

Om amanda

Lexikonett amanda, är en del av KULTUR1.se Sveriges Kulturnät Copyright © 2004-2019. KULTUR1.se Sveriges Kulturnät.
Läs mer om Lexikonett amanda »