YNGVE Daniel Petrus GAMLIN

YNGVE Daniel Petrus GAMLIN
Teaterdekoratör, född 1926 i Strömsund död 1995 i Stockholm. Studier i Köpenhamn och Paris. Experimenterade på Stockholms Studentteater och slog igenom med de kongeniala scenbilderna till Stina Aronsons, Syskonbädd.
Studiescenen i Stockholm 1949. Från 1951 var han en av de mest anlitade teaterdekoratörerna i Stockholm och gjorde dekorationer på de flesta teatrarna, likaså till flera filmer. Stilen utmärktes av stram komposition., stilisering och avvägd kolorit, med förkärlek, svart, vitt och rött.
Representerad: Nationalmuseum i Stockholm och Drottningholms teatermuseum.
Efter skoltiden reste Gamlin som 19-åring till Stockholm för att studera vid Konstfack. Han studerade senare måleri i Köpenhamn och Paris, samt teaterhistoria vid Stockholms universitet. Efter att ha varit scenograf åt bland annat Stockholms studentteater mötte han i början av 1950-talet Povel Ramel, och blev inte bara scenograf utan en av de främsta idégivarna till Knäppupp-revyerna och filmerna. Hans specialitet som scenartist var ett märkligt nonsenssnack. Han imiterade träffsäkert tidens riksdagspolitiker i sketchen "Dilliga kammaren" och talade obegriplig dialekt som bondgubbe i filmen I rök och dans (1954) och obegriplig ryska som dirigent i filmen Ratataa (1956). Senare gjorde han en liknande roll som den ryske balettimpressarion Diagilev i Hasseåtages Picassos äventyr (1978).
Gamlin debuterade som regissör med kortfilmer i Knäppupps produktion, bland annat Från ax till limpa, en förfilm till I rök och dans, och En skogssaga om sävdykaren, dito till Martin Ljung-filmen Den store amatören (1958). Filmerna var parodier på reguljära dokumentärfilmsorter, den tråkiga undervisningfilmen och naturfilmen.
Samtidigt gjorde han sig känd som kroginredare, med renoveringen av Operabaren, på uppdrag av Tore Wretman 1961, som främsta prestation. Berömd är också hans inredning av Teatergrillen i Stockholm år 1968. I Strömsund inredde han den nya restaurangen Hörnet år 1967, och renoverade ett antal år senare även krogdelen av det gamla Grand Hotell, där hans namn lever vidare i den Gamlinska källaren.
Den konstnärliga insats han själv satte högst var scenografierna för baletterna Eldfågeln och Törnrosa på Kungliga Operan.
I radio spelade han den svamlande figuren Morbror Ruben. På TV var han ett av de ökända Skäggen (jämte bl a Beppe Wolgers, Edvard Matz, Åke Söderqvist, Jan-Öjvind Swahn och Lasse O'Månsson), som sade runda ord, rapade och "spolade" ner dumma idéer i en toalett i en programserie som djupt chockerade samtiden. Det sägs att han i ett av dessa program myntade begreppet kändis för "berömd person". Han satt också med i redaktionen till Lennart Hylands TV-serie Hylands hörna. År 1966 skrev han och Beppe Wolgers monologen "Bunta ihop dom", där Lars Ekborg med stor framgång spelade tuff norrlänning. Vad som kanske är mindre känt är att Yngve Gamlin även prövat på kompositionens bana. I samband med att han var gästartist på OD:s Caprice skrev han stycket Påskantat 1972. Han har också vid ett tillfälle överraskat pianisten Jan Eyron och, i operamässig stil, "sjungit" en högtysk romans.

Bild: Gycklaren som passerar hastighetsvallen 1961.


Mer info om YNGVE Daniel Petrus GAMLIN»

Om amanda

Lexikonett amanda, är en del av KULTUR1.se Sveriges Kulturnät Copyright © 2004-2019. KULTUR1.se Sveriges Kulturnät.
Läs mer om Lexikonett amanda »