NICOLAS d. y. LAFRENSEN

NICOLAS d. y. LAFRENSEN
Bildkonstnär. Född 1737 i Stockholm, död där 1807. Son till Nicolas Lafrensen, d.ä. Han var först elev hos sin far och studerade sedan i Paris, samt blev Kunglig hovminiatyrmålare 1770. Han kände sig förbigången vid en utnämning och återvände till Paris 1774 och han stannade där till 1791. Trots framgångar i Paris nådde han aldrig upp till den berömmelse som Gustaf Lundberg och Alexander Roslin hade nått. Hans första vistelse i Paris sammanföll med den popularitet som miniatyrmåleriet hade nått. Denna förnyelse utgick från Rosalba Carrieras små ovala genrebilder på elfenensgrund. Han blev särskilt hyllad för sina eleganta gouacher. Färgskalan är mjuk och fin, ofta i blågrått, och figurerna är sirligt hållna. Ämnena är ofta hämtade från franska gravyrer med scener ur societetslivet, den galanta världen, baletter och modistflickornas kvarter. Några kungliga porträtt har däremot en mer konventionell hållning. Efter hemkomsten kom han att tillhöra kretsen kring Johan Tobias Sergel och Elias Martin. Hans senare måleri var upptakten till 1800-talets historiskt romantiska måleri. Representerad: i Nationalmuseum i Stockholm, La Lecon de clarinette 1784, L'indescrètion 1788, L'Elève discret 1788. Göteborgs Konstmuseum, Norrköpings Museum, Linköpings Museum och Lunds Universitet.
Bild: Miniatyr.


Om amanda

Lexikonett amanda, är en del av KULTUR1.se Sveriges Kulturnät Copyright © 2004-2019. KULTUR1.se Sveriges Kulturnät.
Läs mer om Lexikonett amanda »