JOHAN Peter MOLIN
Skulptör. Född i Göteborg 1814, död i Vaxholm 1873. Utbildning: Köpenhamn för Bissen i 2 år och sedan över Paris till Rom 1845. Han uppsökte Fogelberg. Hyrde en ateljé och började arbeta med Venus som ställdes ut på Konstakadamien 1848, därefter, En Herdegosse, i Nationalmuseum i Stockholm, Sovande backantinna, Nationalmuseum i Stockholm, samt några porträttbyster. For sedan hem och utnämndes till vice professor, samt modellerade några medaljonger för Nationalmuséets fasad. Han reste åter till Paris, där han utformade den kända gruppen Baltesspännarna, ett exemplar i Göteborgs Konstmuseum 1863, ett annat utanför Nationalmuseum i Stockholm, fylld med dramatisk spänning. Utställd i Paris 1859. Bland övriga skulpturer kan nämnas statyn Carl XII, samt den stora fontänen i Kungsträdgården 1873, vilken onekligen är ett av de mest dekorativa verken. Inför den stora Konst och industriutställningen i Kungsträdgården 1866 arbetade han fram en fontänskulptur i gips. Skulpturen blev mycket omtyckt och en insamling startades, till förmån för Molinska fontänens avgjutning i metall. En grupp, Nornorna, gjöts i silver och skänktes till kronprinsessan Lovisa vid hennes förmälning. Ett flertal av hans arbeten finnas i Göteborgs Konstmuseum. Han arbetade även med måleri och har utfört ett självporträtt likt Galibaldi. Han erhöll Akademipriset 1849 och blev professor i skulptur 1855.
Bild: Molins Fontän i Kungsträdgården i Stockholm.
Bild: Molins Fontän i Kungsträdgården i Stockholm.