Carl August EHRENSVÄRD

Carl August EHRENSVÄRD
Bildkonstnär, tecknare, sjömilitär och konstteoretiker. Född 5 maj 1745 i Stockholm, död 21 maj 1800 i Örebro. Han var son till fältmarskalken och konstamatören - konstälskaren, Augustin Ehrensvärd och var överamiral, men i ännu högre grad, konstfilosof och boklärd. Han var gift med Sophie Louise Sparre på Tosterup i Skåne. Då hans far var chef för Sveaborgs fästning lärde han känna Elias Martin, med vilken han delade rum 1763-1765. Han blev påverkad av Winkelmanns dyrkan av antiken, men också Montesquieus klimatlära. Utbildning: studerade antiken i Italien 1780-1782, vari han såg mönstret för all senare konst och hans lilla skrift, "De fria konsters philosofi", utkom 1786. Den är den första skrift i Sverige, som tar upp skönhetsbegreppet till diskussion. Han är pessimist då det gäller förutsättningarna för konst i Sverige, med sitt hårda klimat. - Tänk aldrig på konster i Swäriget! Han har gjort sig känd, inte bara för sina fina italienska landskapsbilder, utan även som Skånes konstnärliga upptäckare. Hans teknik var vanligtvis akvarellerade tuschteckningar eller lavyrer. Kända är också hans pornografiska bilder av upplevelser som han hade tillsammans med Tobias Sergel, den danske konstnären Abildgaard och en del gustavianska damer ur skilda samhällsklasser, berikar sitt liv med. I hans natur blandade sig, som ej sällan hos konstnärer, en blandning av barnslighet och geni. Han utgav ytterligare ett par arbeten, i vilka han i aforismer framlade sina originella och skarpsynta iakttagelser. Dessa böcker är försedda med hans egna teckningar, impressionistiskt fångade och vittnande om stor humor. Hans karikatyrer överträffar vanligen Sergels i satirisk skärpa, som i teckningen, Munch hjälper Gustav den III. att befrukta Sofia Magdalena. Representerad: Nationalmuseum i Stockholm.
Bild: En studie i tusch.


Mer info om Carl August EHRENSVÄRD»

Om amanda

Lexikonett amanda, är en del av KULTUR1.se Sveriges Kulturnät Copyright © 2004-2024. KULTUR1.se Sveriges Kulturnät.
Läs mer om Lexikonett amanda »