ALEXANDER ROSLIN

ALEXANDER ROSLIN
Bildkonstnär, porträttmålare. Född 15 juli 1718 i Malmö, död 5 juli 1793, död i Paris 1793. Son till en läkare. 1730 flyttade familjen till Karlskrona. Han började sin utbildning genom att gå i skeppsbyggarlära, men bytte inriktning och blev istället elev av hovmålaren Georg Engelhard Schröder i hans ateljé i Stockholm 1736-1741. Därefter målade han porträtt av den skånska adeln och blev rekommenderad en tjänst som hovmålare. Greve Nils Julius Lewenhaupt, beredde vägen till internationell framgång för honom, genom att år 1744 ordna så att han blev kallad som bildkonstnär till markgreven av Bayreuths hov 1745. Hans arbeten från den tidiga perioden i Sverige vittnar inte om någon stor begåvning, de är professionella, men håller sig till hans lärares konventionella stelhet. Först utomlands kom han ur sitt skal, fick nya intryck och utvecklades fort till en betydande konstnär. Hans tidiga porträtt är utförda i ljusa och svala färger och tyder på ett visst inflytande från Jean-Marc Nattier.
Två år senare for han till Italien. I Neapel fick han år 1750 en kallelse till hovet i Parma. Porträttet av Don Filippo, hertigen av Parma, som han målade visar att han redan då var en kunnig bildkonstnär. Han målade även Hertiginnan av Parma, Louise Elisabeth, som var fransk prinsessa och dotter till kung Ludvig XV. Med hertiginnans rekommendationsbrev på fickan anlände Roslin till Paris år 1752 där han blev porträttören på modet. Han ägde en förmåga att skildra modellernas sanna personlighet, samtidigt som han följer alla konventioner för salongsporträttet. 1753 valdes han till medlem i den mäktiga Målarakademin i Frankrike. Han gifte sig 1759 med pastellmålarinnan Marie-Suzanne Giroust och inom loppet av några år fick de tre döttrar och en efterlängtad son, samt senare ytterligare en son i livet. Hans maka dog i bröstcancer 1772. Han blev som förlamad och det närmasta året mer eller mindre avstannar hans produktion. I denna privata krissituation beslutar han sig för att resa till Sverige. Han blev invald 1773 som utländsk ledamot i Svenska Konstakademin och får sina franska kollegors tillstånd att resa utomlands på två år.
Året 1774 kom han till Stockholm och samma år reste han med Katarina Den Stora, via Finland till S:t Petersburg. Han tillbringade två produktiva och ärorika år i Ryssland. Han återvände till Paris år 1778, efter att ha gjort uppehåll under resan i Warszawa och i Wien. Han firades som en målarfurste. Han stödde och hjälpte villigt de talrika svenska konstnärer, som sökt sig till Paris. Roslin Suédois, som han signerade. Han upprätthöll kontakten med hemlandet. Svenska adelsmän på besök i Paris brukade låta måla sina porträtt hos honom. Så gjorde också kronprinsen, blivande kung Gustav III, som samtidigt kallade honom till Sverige för att måla av den kungliga familjens medlemmar. Gustav III visade också sin uppskattning genom att till honom utdela ett av de första exemplaren av Vasaorden. Det var ett, inte minst för en konstnär, ytterst sällsynt utmärkelse och hans stolthet tog sig i uttryck i, att han fortsättningsvis, signerade med Chevalier Roslin.
Så kom den Franska Revolutionen 1789. Han fick uppleva skräckväldet och avrättningen av kungaparet.
Han började bli sjuklig och fick motgångar. Filosofen och redaktören för den stora franska Encyklopedin, Denis Diderot angrep honom häftigt, Nyklassisismen var på väg och han uppfattades som en kvarleva från förfluten tid, men ännu i tio år upprätthöll han sin intensiva arbetstakt. Han avled i sitt ämbetsrum i Louvren 1793.
Offentlig utsmyckning: Korsfästelsen, 1742 Hasslövs kyrka, Skåne.
Representerad: Nationalmuseum i Stockholm, Familjen Jenning 1769, Kronprins Gustaf och hans bröder, Riksdrotsen Wachtmeister. Damen med slöjan, 1768.
Porträttet Friherrinnan de Neubourg-Cromière 1756. Zoie Ghinka, gift Maruzzi 1777. Furstinnan Natalia Petrovna Golitsyn, 1777.
I Louvren, porträtt de Vermont, samt konstnärerna Bardon och Vien. Institute Tessin, Paris. Vesuvius utbrott. 1749. De Jobert 1787, Självporträtt 1790, i Konstakademien, Överintendent Adelcrantz, Johan Pasch Drottningholms slott, Katarina den II av Ryssland 1771. Sofia Magdalena 1774, Lovisa Ulrika 1775. Gripsholms slott, Gustav den III. 1777. i Wien, Louis XVI. Institute of Art Minneapolis, Grevinnan d'Egmont Pignatelli. Malmö Konstmuseum, Självporträtt med palett 1790, Alexis Piron, 1764, Furst Vladimir Golitsyn, 1777, Hovkanslern Greve Nils Barck, 1778, Skänkt till Malmö Konstmuseum 1925. Göteborgs konstmuseum, J.R. Parronet med maka, 1759. Dubbelporträtt Madam de Pompadour och arkitekten Jean-Rodolphe Perronet 1754. Uppsala Universitet, Gustav III i rustning, 1773. Porträtt av Baron Sparre, ett på Örbyhus och ett på Trolle Ljungby.
Han målade ett briljant dubbelporträtt av sig och sin maka på Fånö, samt även Carl von Linné.
Bild: Friherrinnan de Neubourg-Cromière (1756).


Mer info om ALEXANDER ROSLIN»

Om amanda

Lexikonett amanda, är en del av KULTUR1.se Sveriges Kulturnät Copyright © 2004-2018. KULTUR1.se Sveriges Kulturnät.
Läs mer om Lexikonett amanda »