PER LJUNG

Pehr Ljung Gustav III:s hovbildhuggare

Med klassiska dekorelement som vinlövsrankor och heroiska motiv från antiken blev Pehr Ljung en flitigt anlitad bildhuggare i 1700-talets Stockholm. Antik-världens Eva Nordenfelt berättar historien om en produktiv men mycket ensam mästare i kungens tjänst.
Mäkta stolt var han över sin utsmyckning av Gustav III:s lustfartyg Amphion. Hedersamma var också uppdragen i hovets nyinredningar mot slutet av 1700-talet. Pehr Ljung var under sin tid en framstående ornamentbildhuggare. Ändå blev han ganska snart bortglömd. Nu tillskriver marknaden honom plötsligt en viss typ av bord – försiktigtvis som “Pehr Ljungs art”.

– Vad man menar är sengustavianska konsolbord med små plastiskt skurna vinlövsrankor på sargen, säger Lars Ljungström, förste intendent vid Kungl. Husgerådskammaren. Några sådana har man kunnat belägga som gjorda av Pehr Ljung. Jag kan tänka mig att idén var Pehr Ljungs. Men hur länge var han ensam om den? Det fanns flera andra som kan ha gjort liknande, till exempel Ernst Philip Thoman, en begåvad bildhuggare som arbetade tillsammans med Ljung i hertig Karls inredningar på Rosersberg.
Från olika kungliga inredningar finns arbeten av Pehr Ljung, liksom kyrkliga utsmyckningar och en del annat. Men vad vet man om denne på sitt område så betydande person? Mantals- och taxeringslängder, två ansökningar om pension och överhovpredikanten Hagbergs griftetal vid Pehr Ljungs jordfästning ger en del uppgifter. Men det finns också en personligare källa som kastar ljus över hans liv och verk. Kungl. Biblioteket har en handskrift från 1822 om Herr Sven Petter Ljung, kongl. Hof- och Ornament Bildhuggare. Dess ursprung är dunkelt. Underskrift saknas. Om den inte varit daterad två och ett halvt år efter Pehr Ljungs död, vore man frestad att tro att det kunde röra sig om hans egen levnadsteckning. Den som skrivit måste ha stått honom mycket nära. Sanningshalten intygas av “en som varit elva år uti hans hus och bröd”.

Tilldelades silvermedalj

Sven Petter, som föredrog att kalla sig Pehr, föddes i Stockholm den 8 juni 1743. Som äldste son fick han tidigt börja i lära hos fadern ornamentbildhuggaren Johan Ljung. Under ledning av tidens stora konstnärer Rehn, Pasch och Adlercrantz lärde sig Pehr Ljung teckna modeller “uti Academien”. Han fortsatte studierna “på en vindskammare i brist af medel uti 3:nne år”, medan konstnärskamraterna Sergel, bröderna Masreliez och andra for till Paris och Rom.

Pehr Ljung var aldrig utanför Sveriges gränser och lämnade Stockholm endast vid ett fåtal tillfällen. Säkerligen deltog han i faderns arbete med predikstolarna i Stora Tuna i Dalarna och Söderby Karls kyrka i Uppland under 1750-talets senare del. Han var också behjälplig vid faderns utformning av den nya predikstolen och dopfunten efter branden i Sankta Clara kyrka i Stockholm 1753 – som tioåring! Familjen Ljung bodde i församlingen, i kvarteret Sporren, som låg där Sergels torg idag breder ut sig.

KÄLLA: www.antikvarlden.
Bild: Amphions akterspegel har solen som centralmotiv.


Mer info om PER LJUNG»

Om amanda

Lexikonett amanda, är en del av KULTUR1.se Sveriges Kulturnät Copyright © 2004-2021. KULTUR1.se Sveriges Kulturnät.
Läs mer om Lexikonett amanda »