SELMA Levina GIÖBEL

SELMA Levina GIÖBEL
Skulptris, textilkonstnärinna, konsthantverkare, född 1843 på Mårsäters bruk i Närke, död 1925 i Vadstena. Hon var elev för Fr. Kjellberg. Hon kom på 1870-talet till Stockholm för att få vidare utbildning. Under sin studietid vid Slöjdskolan, blev hon intresserad för träslöjd och fann ett rikt studiematerial på Nordiska museet. Hon arbetade först som träsnidare och öppnade en affärsrörelse, Svensk Konstslöjdsutställning, 1893 som sålde träslöjd. Rörelsen växte och flyttade till större lokaler flera gånger, men hamnade till sist på Norrlandsgatan i Stockholm. Hon slutade som företagsledare redan 1898 och begav sig utomlands, till Italien, Frankrike, Tyskland och England. Hon bosatte sig nu i Italien och stannade där i flera år. Där arbetade hon med vävda gobelänger och fick beställningar. Hennes gobeläng, "Skator 1", efter en kartong av Alf Wallander, hör till denna period. Hon gjorde mönsterritningar till möbeltyger, väggbonader, möbler och mattor och var en av det sena 1800-talets främsta mönsterritare.
När hon 1907 återkom till Sverige, bosatte hon sig i Vadstena. Här startade hon en vävskola och textilateljé. Härifrån kom också de mest betydande, i konstnärligt hänseende, den på 1909 års utställning exponerade mattan, ”Vätterns is”, vilken då, äges av Verner von Heidenstam och gobelängen, ”Vadstena klosterträdgård”.
Något av det allra finaste som utfördes på hennes textilateljé var kanske de knypplade Vadstenaspetsarna, en teknik, som även användes till gardiner och dukar.

Bild: Brevgömma, med intarsiainläggningar.

Extra information:Selma Levina Giöbel har sina anor i den Göbelska släkten från Böhmen.

Den Göbelska släkten hörde till de första glastillverkarna vid både Limmared, Anneberg, Liljedal glasbruk, tillsammans med familjerna Camph, Heintz, Kunckel.

Efter en släktforskningsrapport, SIMON GÖBEL Stamfader för
Paulus Göbel, Carl Fredrik Giöbel, Selma Levina Giöbel, Elsa Maria Oyler Giöbel.
Göbel släkten invandrade från Tyskland till Sverige under mitten av 1700, (1751) talet. Den Göbelska släkten har sina anor i Sachsen, den första kände medlemmen av släkten flyttade till Teplitz i Böhmen. Vid mitten av 1700-talet dyker släkten upp i Limmared i Södra Åsarp socken i Älvsborgs län. Simon Göbel mäster på Limmared mellan 1752 och 1788. Simon Göbel rekryteras som mäster till Anneberg glasbruk 1771. Sedan som mäster på Liljedal där han blir verksam fram till 1781. Simons två söner Paulus och Johan Fredrik blir kvar på Liljedals glasbruk fram till 1829, båda senare mäster på Liljedal.

Selma Glöbel studerade vid Tekniska skolan i Stockholm. Studier för professor Kjellberg. Studier vid South Kensington School of Art i London samt i Rom Florens och
Paris. Selma Giöbel var en av stiftarna av Handarbetets Vänner och ledamot i
styrelsen 1874-1885, där hon var lärare i vissa kurser, ägare och ledare för firman
Svensk konstslöjdutställning som sålde hantverk av hög kvalitet. Hon var särskilt
intresserad av trä och har betytt mycket för träslöjdens utveckling. Giöbel
arbetade också mycket med textil och gjorde mönster såväl till vävnader som
knypplade spetsar. 1885 lämnade hon HV och startade en egen verksamhet,
Svensk konstslöjdsutställning S.Giöbel. Dit många svenska konstnärer fick sin anställning och kom att knytas till. Selma Giöbel var en nytänkande formgivare och pionjär inom den svenska textilkonsten och träformgivning. Under 1880-talet var hon en av Sveriges flitigaste mönsterritare. Selma var engagerad för kvinnlig rösträtt, var med och skapade förutsättningar och plattformar för kvinnor att verka utifrån, som senare drev debatten om jämställdhetsfrågor framåt.
Hon tilldelades 1898 medaljen: Illis quorum meruere labores: Illis Quorum.
Selma Giöbel, var sonsons dotter till Simon Göbel mästare på Limmared,
Anneberg och Liljedals glasbruk. Under 1770 talet kom släkten till Anneberg,
Botilsäter, Liljedal i Värmland, där Carl Fredrik, Selmas far kom att födas i Ed,
Liljedal, Värmland. Selma fick aldrig egna barn.

/ Bo Rhönnstad/ ättling.


Mer info om SELMA Levina GIÖBEL»

Om amanda

Lexikonett amanda, är en del av KULTUR1.se Sveriges Kulturnät Copyright © 2004-2024. KULTUR1.se Sveriges Kulturnät.
Läs mer om Lexikonett amanda »