CHRISTIAN LINNING
Konsthantverkare och ebenist, (Ebenist, från franskans ébéniste, är en sorts finsnickare. De kunde till exempel tillverka schatull). (Johan CHRISTIAN ). Född 1706 i Stockholm, död 1779, 66 år gammal i Stockholm. Den 10 juli 1730, blev han lärling hos Christopher Wellendorph d.y. Inte förrän fyra år senare, alltså 1734 blev han gesäll. Han var troligen gesäll hos Wellendorph till ca 1743, kanske med avbrott för gesällvandring. Sin lådgesäll fick han 1742. 1744 blev han ämbetsmästare och var det fram till sin död 1779. Under hela den tiden var hans verkstad den mest produktiva i hela Stockholm. 1746 gjorde han sitt mästerstycke som bestod av ett kabinettskåp. Han fick sitt burskap 1746. Han blev ålderman 1772 och var det fram till sin död. Han gifte sig två gånger under sitt liv. Första gången med Maria Christina Pihl, hon dog 1746. 1747 gifte han om sig med Johan Hugo Fürlohs ämbetsmakare änka, Maria Christina Wulf 1724-1745. I samband med äktenskapet med Fürlohs änka övertog han också hennes verkstad som innehöll 13 st. hyvelbänkar. Verkstaden var belägen på Köpmangatan 3 i Stockholm. I början av sin verksamhet utförde han skåp och byråar i mer tyska, holländska och engelska stilformer men under 1750-talet blev hans möbler mer influerade av franska rokokoformer. Under tiden som ämbetsman hade han 52 lärlingar inskrivna på tre till sex år, en av dessa var Maria Christinas son från äktenskapet med Fürloh som gick i lära hos honomi fem år. Utav dessa lärlingar blev 41 gesäller. Genom hans produktion som varade i över 30 år kan man få en goduppfattning om stilutvecklingen inom svensk möbelkonst under en del avrokokoperioden. I verkstaden tillverkades skåp, byråar, sekretärer, snedklaffsekretärer, skrivbord, mekaniska arbetsbord, spelbord, toalettbord, småbord, kommoder och schatull. De mest karaktäristiska möblerna i han produktion är hans byråar. Han varierade sig i storlek när det gällde utformningen av sina rokokobyråar men de var alltid vackert välformade och riktdekorerade med beslag. Under senare delen av rokokoperioden utförde han även möbler med lätta och smäckra former. Linning använde olika sorters träslag när han fanerade. Valnötsträ var det vanligaste, speciellt under den tidigare produktionen men även trä som plommon, amarant, sockerdan, jakaranda, sandel, oliv, oxel, en, syren eller lönn använde han, en del av dessa i friser och ådersystem. Det finns arbeten av honom som är fanerade helt i amarant, eller oliv. Han var noga med att signera sina arbeten det ger oss idag en bra inblick i stilutvecklingen från senbarock till helt utvecklad rokoko. Offentlig utsmyckning: Drottningholms slott ses flera förnämliga prov på hans möbelkonst. Representerad: på Nordiska muséet.
Bild: Skrivskåp:
Sengustavianskt.
Mahogny och mahognyfaner. Beslag av mässing. Överdel med dörrpar framför hyllplan och två lådor. Underdel med fem lådor samt skrivklaff och inredning med 11 lådor. Med tryckt etikett "Kongl. Hof-Schatulmakaren och Hof-Snickaren JOH. CHRIST. LINNING Uti Stockholm N:o 172 Köpmangatan". Längd 120, bredd 56, höjd 230 cm.
Bild: Skrivskåp:
Sengustavianskt.
Mahogny och mahognyfaner. Beslag av mässing. Överdel med dörrpar framför hyllplan och två lådor. Underdel med fem lådor samt skrivklaff och inredning med 11 lådor. Med tryckt etikett "Kongl. Hof-Schatulmakaren och Hof-Snickaren JOH. CHRIST. LINNING Uti Stockholm N:o 172 Köpmangatan". Längd 120, bredd 56, höjd 230 cm.