CARL SKÅNBERG
Bildkonstnär. (CARL Emmerik ). Född 1850 i Norrköping, död i Stockholm 1883. Utbildning: Konstakademien 1871-1874 och deltog i bohemlivet. 1975 for han till Paris. Han tog intryck av Barbizonskolan och Courbet, men även av den så kallade Haag-skolan, en friluftsmålarriktning med Jacob Maris som ledargestalt. Hans målningar under 1870-talet domineras av motiv från nordfrankrike och Holland. Han kan jämställas med en tidig Sisley eller Monet. Han var även en modern upptäckare av det vintriga motivens skönhet, med snörika landskap. Han tvingade av hälsoskäl till Italien 1881 där Taormina på Sicilien och Venedig tilltalade honom. Han besökte även Rom där han gifte sig med Ellen Hintze, med tal av Henrik Ibsen. Han hade svår astma och fick därför bege sig hem till Sverige 1882 och dog ett halvår senare. Han målade kust och hamnmotiv från Skåne, höst och vinterlandskap, hamnmotiv från Holland och framför allt kanalmotiv från Venedig. Målade laguner, fiskebåtar och gamla palats i glada färger och glittrande solsken eller i silvergrått regnväder med sällsynt fint gjorda reflexioner i den våta stenläggningen. Som kolorist hör han till våra främsta 1800-talsmålare. Representerad: National Museum Stockholm, Canal Grande i Venedig, Vinter, motiv från Eriksbergsområdet 1880, Hamnstad i Holland 1876. Göteborgs Konstmuseum, Trädgård utanför Rom och Sjöstycke från Venedig, Hamnen i Dortrecht 1880. Prins Eugens Waldemarsudde, Fiskebåtar, Malmö, Konstmuseum, Strandparti från Arild. Norrköpings Konstmuseum, Vår i Rom 1882, Trädgård utanför Rom, 1882. Ernst Josephssons porträtt av honom 1880, hänger i Göteborgs Konstmuseum.
Bild: På redden i Venedig, Venezia 1882.
Bild: På redden i Venedig, Venezia 1882.
Mer info om CARL SKÅNBERG»