ALF BJÖRK
Bildkonstnär. Född 1947 i Vinslöv, Skåne. Han arbetar i huvudsak med temperamålningar, men de sista åren har han börjat med gränsöverskridande utställningar om olika existentiella frågor och då i samarbete med konstnärskollegor. Parallellt med detta arbetar han även med offentliga utsmyckningar och som konstkonsult.
Han arbetar med ytor som är uppbyggda av geometriska element, där arkitektoniska former på ett påtagligt sätt ingår genom valvbågar, kolonner. Han tecknar och målar upp en fragmenterad yta med mer eller mindre korrekt återgivning av tempel, romanska eller gotiska katedraler. Bilderna återspeglar det ständiga växelspelet mellan det abstrakta och det konkreta, mellan det historiska och det nutida, det upplösta och det fasta. Just konfrontationen mellan naturen och det tekniska landvinningarna är en ständig inspirationskälla. Kollektivet kontra individen, kalendariska tidsprocesser och varjehanda spår av förgänglighet har på hans utställningar tillsammans med Zaida Thorgren varit ett stående tema. Förgänglighetstemat - livets korta spirande och dödens långa allvar är en underliggande kontext. Temautställningarna blir i form av, installationer, eller helhets gestaltningar som utgår från det aktuella rummet. Han använder materialet, som kommer främst från ett nerlagt växthus vars lerkrukor och växthusglas väl passar in i frågor rörande det existentiella. Som kontrast och komplement till detta använder han nutidsmaterial som betong och datorer för att spegla tidens gång och få en jämvikt och balans på uttrycket. 1999 erhöll han ett tvåårigt arbetsstipendium från Sveriges Bildkonstnärsfond för ett större arbete. Materialet är en form av temperamålning med kalk, aska, sot och kol som ballast och temperaemulsionen som bindemedel. Han skall både, mentalt och handgripligt, försöka gestalta ett eventuellt samband mellan Skåne och de arktiska delarna av vårt klot.
Han arbetar med ytor som är uppbyggda av geometriska element, där arkitektoniska former på ett påtagligt sätt ingår genom valvbågar, kolonner. Han tecknar och målar upp en fragmenterad yta med mer eller mindre korrekt återgivning av tempel, romanska eller gotiska katedraler. Bilderna återspeglar det ständiga växelspelet mellan det abstrakta och det konkreta, mellan det historiska och det nutida, det upplösta och det fasta. Just konfrontationen mellan naturen och det tekniska landvinningarna är en ständig inspirationskälla. Kollektivet kontra individen, kalendariska tidsprocesser och varjehanda spår av förgänglighet har på hans utställningar tillsammans med Zaida Thorgren varit ett stående tema. Förgänglighetstemat - livets korta spirande och dödens långa allvar är en underliggande kontext. Temautställningarna blir i form av, installationer, eller helhets gestaltningar som utgår från det aktuella rummet. Han använder materialet, som kommer främst från ett nerlagt växthus vars lerkrukor och växthusglas väl passar in i frågor rörande det existentiella. Som kontrast och komplement till detta använder han nutidsmaterial som betong och datorer för att spegla tidens gång och få en jämvikt och balans på uttrycket. 1999 erhöll han ett tvåårigt arbetsstipendium från Sveriges Bildkonstnärsfond för ett större arbete. Materialet är en form av temperamålning med kalk, aska, sot och kol som ballast och temperaemulsionen som bindemedel. Han skall både, mentalt och handgripligt, försöka gestalta ett eventuellt samband mellan Skåne och de arktiska delarna av vårt klot.